Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för en dryg tredjedel av Sveriges totala utsläpp och var den sektor som hade högst utsläpp 2025. Enligt den preliminära statistiken för 2025 minskade utsläppen från inrikes transporter med 4 procent mellan 2024 och 2025. Utsläppen var under 2025 11 procent lägre än 1990. Huvuddelen av växthusgasutsläppen kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar dominerar.
Utsläppen minskar åter efter en stor utsläppsökning 2024
Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskade med 4 procent, motsvarade 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, 2025 jämfört med 2024. Utsläppen från vägtrafiken och sjöfarten minskade med 4 procent vardera mellan 2024 och 2025.
Faktorer som påverkar utsläppen från vägtrafiken är trafikens omfattning (trafikarbetet), användningen av biodrivmedel, fordonens energieffektivitet och elektrifieringen av fordonsflottan.
En övergripande analys av utsläppen från vägtrafiken 2025 visar att ökad användning av biodrivmedel och elektrifieringen av fordonsflottan bidrog till en minskning av utsläppen med knappt 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En trafikökning bidrog till en viss ökning av utsläppen samtidigt. Sammantaget blev utsläppen 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 2024.
Reduktionsplikten höjdes den 1 juli 2025 från 6 till 10 procent för både diesel och bensin.
Det totala trafikarbetet (trafiken) ökade med 2 procent 2025 jämfört med 2024 samtidigt som trafiken med laddbara fordon (elfordon och laddhybrider), ökade med 24 procent. Andelen av det totala trafikarbetet som utfördes med elfordon var 10 procent under 2025, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2024.
Utsläppen från personbilar minskade 2025
Utsläppen från personbilar uppgick till 9,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2025 vilket var en minskning med 5 procent, motsvarande cirka 0,3 miljoner, ton jämfört med 2024. Både den höjda reduktionsplikten och den ökade trafiken med laddbara fordon bidrog till att utsläppen minskade trots en trafikökning.
Andelen laddbara personbilar i fordonsflottan ökar från år till år. Under 2025 stod laddbara personbilar för 21 procent av personbilstrafiken jämfört med 18 procent 2024.
Koldioxidutsläppen från nya personbilar var i snitt 59 g/km under 2024 och minskade något till 54 g/km under 2025.
Utsläppen från tunga fordon minskade 2025
Utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar var 4,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025. Den tunga lastbilstrafiken 2025 minskade med 0,6 procent jämfört med 2024 och utsläppen minskade med 6 procent motsvarande 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Trafiken med tunga lastbilar utförs till 93 procent av diesellastbilar. Tunga ellastbilar stod 2025 för 1 procentenheter av trafiken. Den främsta orsaken till minskningen var den höjda reduktionsplikten men även trafikminskningen bidrog.
Utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar ökade från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgång som inträffade vid finanskrisen 2007–2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Historiskt har utsläppen minskat främst till följd av att andelen biodrivmedel i dieseln ökat samt för att fordonen har blivit mer energieffektiva. Det senare är delvis ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Liten utsläppsminskning från lätta lastbilar 2025
Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025, vilket var ungefär dubbelt så mycket som 1990. Jämfört med 2024 minskade utsläppen från lätta lastbilar 2025 med 5 procent, samtidigt som den lätta lastbilstrafiken ökade med 1 procent. Den främsta orsaken till att utsläppen minskade trots en liten trafikökning var den höjda den höjda reduktionsplikten, ökad elektrifiering bidrog också med viss minskning.
Av trafiken med de lätta lastbilarna utförs 90 procent med diesel. Elektrifieringen av lätta lastbilar har inte tagit fart på samma sätt som i personbilsflottan. Under 2025 stod laddbara fordon för 4 procent av trafiken med lätta lastbilar, vilket var en ökning med 1 procent jämfört med 2024.
Utsläppen från lätta lastbilar ökade mellan 2000 och 2011. Därefter har utsläppen, fram till och med 2023, haft en svagt minskande trend. Den historiska utsläppsminskningen beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel i diesel och ökad energieffektivitet i fordonen. Det senare är delvis ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Utsläppen från inrikes sjöfart minskade något under 2025
Utsläppen från inrikes sjöfart har ökat sedan 1990, men utsläppen har varierat mellan åren. Mellan 2018 och 2020 minskade utsläppen på grund av att flytande naturgas (LNG) delvis ersatte olja som bränsle. I och med Rysslands krig mot Ukraina steg gaspriserna och förbrukningen av LNG minskade med 66 procent mellan 2021 och 2023 och ersattes av olja. Mellan 2024 och 2025 minskade utsläppen från inrikes sjöfart med 4 procent.
Utsläppen från inrikes flyg fortfarande lägre än före pandemin
Utsläppen från inrikes flyg minskade under 2024 jämfört med 2023 på grund av minskat resande. Utsläppen som minskade kraftigt under pandemin, med start redan 2019, ligger nu ungefär 46 procent lägre än utsläppen före pandemin. Utsläppen från inrikes flyg har inte uppdaterats med preliminära siffror för 2025.
Målet för inrikes transporter nås inte
Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter (exklusive inrikes flyg) minska med minst 70 procent, motsvarande 14,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har minskat med 19 procent, motsvarande 3,8 miljoner ton, mellan 2010 och 2025. För att målet ska nås behöver utsläppen minska med ytterligare 10,6 miljoner ton fram till 2030.
Slutlig statistik för 2025 publiceras i december 2026
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2025 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2025 publiceras i december 2026.
Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
Metoderna för beräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Document (NID). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Beräkningsmetoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NID-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Sveriges NID-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner från UNFCCC:s webbplats:
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” (GWP) från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.
UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)
IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)
IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)
Koldioxidekvivalenter
Statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Preliminär statistik publiceras i juni varje år för föregående års utsläpp och upptag av växthusgaser. Den slutliga statistiken publiceras i december samma år. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Mer information om statistikens indelning:
Metod för beräkning av utsläpp från vägtrafiken
Enligt Klimatrapporteringsförordningen ansvarar Trafikverket för att leverera utsläpp från vägtrafiken till Naturvårdsverket. För detta arbete används HBEFA-modellen (Handbook of Emission Factors for Road Transport).
HBEFA-modellen beräknar både växthusgasutsläpp och utsläpp av luftföroreningar med hjälp av statistik över körsträckor, trafiksituationer, inblandning av biodrivmedel och bränsleförbrukning. Modellen används både för att producera nationell statistik men även för att göra prognoser och scenarier över hur framtida utsläpp kan komma att se ut givet olika antaganden.
Genom att använda HBEFA-modellen kan vägtrafikens utsläpp fördelas på olika fordonsslag och drivlinor.
Modellerad bränsleförbrukning ska, enligt IPCC:s riktlinjer för växthusgasinventering, stämmas av mot leveranserna av bränsle i Sverige.
Sedan 2018 används Energimyndighetens publicering Drivmedel, som baseras på insamling av uppgifter enligt drivmedelslagen, för detta ändamål.
I år har HBEFA-modellen uppdaterats med en ny version 5.1. De huvudsakliga skillnaderna med påverkan på växthusgasutsläppen jämfört med den version som användes förra året är en uppdatering av emissionsfaktorerna för utsläpp av lustgas från tunga lastbilar Euro VI och en uppdatering av metoden för beräkning av utsläpp av metan från kallstart, vilket framför allt påverkar utsläppen från personbilar eftersom de är flest till antalet.
Eftersom en ny version av HBEFA införts har utsläppen från vägtrafiken uppdaterats för hela tidsserien 1990–2025 i den preliminära statistiken.
För mer information: